År 2009 hade jag förmånen att få intervjua den då snabbt stigande världsstjärnan Hans Rosling. Artikel publicerades i Holmens tidning Skog och Virke. Första delen av artikeln var en allmän presentation av Hans, hans världsbild och det i dag så kända presentationsprogrammet Gapminder World. Den avslutande delen handlade om skog, och så här skrev jag då:
”I Gapminder finns det sedan några månader också data om världens skogar och om skogsbruk. Före mitt samtal med Hans Rosling satt jag en timme och letade skogssamband. Som jägmästare skulle jag ju så gärna vilja se att rika länder med hög medellivslängd hade mycket skog. Men tyvärr – världens riktigt stora skogsländer täcker hela skalan från det allra fattigaste, Kongo, till de allra rikaste, USA, Kanada och Australien. Det finns också skogrika ”övre medelinkomstländer” som Ryssland och Brasilien. Och ”lägre medelinkomstländer”, som Kina och Indonesien. Det är samma med avverkning – det finns inga uppenbara samband mellan avverkningsnivå och medellivslängd.
Det kan säkert stämma, kommenterar Hans Rosling, men understryker att han själv inte har analyserat skog och skogsbruk närmare. Men han tycker att det verkar rimligt att andra faktorer är viktigare för utvecklingen av ett lands folkhälsa och välstånd än skogen.
Regnskogsmyten. Att avliva myter är lite av en passion för Hans Rosling. Så när vi pratar om skog kommer han osökt och snabbt in på det han kallar ”regnskogsmyten”.
Bland studenterna stöter han ofta på uppfattningen att indianerna i regnskogen lever i en perfekt harmoni med sin omgivning. Det är nonsens, fortsätter han snabbt. Regnskogarna är en av världens tuffaste miljöer. Barnadödligheten är skyhög – de högsta vi överhuvudtaget känner till i dag. Det finns nästan ingenting att leva på i regnskogen – det är därför det inte bor fler än en människa per kvadratkilometer i Amazonas.
Frågar man de som bor i regnskogen, så vill de modernisera sina liv. De vill ha rent vatten och elektricitet. Sedan är det tyvärr så att människor som bor i glest befolkade områden nästan alltid blir förlorare när deras samhällen moderniseras. Det gäller i regnskogar, det gäller i Arktis och det gäller i bergsområden. När en indianstam i Amazonas kommer i kontakt med omvärlden brukar i princip en tredjedel dö i sjukdomar och en tredjedel slås ihjäl av nybyggare som vill åt deras mark och andra resurser. Men för den tredjedel som överlever sjunker barnadödligheten dramatiskt, och efter ett antal år är man fler än man var i utgångsläget. Men tyvärr lever man då ofta i misär med alkohol och andra droger.”