Publicerad 2009. Foto: Jens Mohr

Bonnauktion 10 procent. 20 procent. 50 procent. Ja, till och med 350 procent. Det har de senaste åren varit lite som en gammaldags bonnauktion med olika forskarrapporter som visar hur mycket mer den svenska skogen kan producera – om vi bara satsar. Rapporterna har nästan alltid ett planekonomiskt uppifrånperspektiv. Så här många miljoner kubikmeter extra kan industrin få fram. Många skogsägare har säkert känt sig lite otillräckliga. Tänk så mycket bättre min skog skulle kunna växa – om jag bara satsade.

Men om vi vänder perspektivet – vad kan jag som skogsägare göra konkret i dag för att öka tillväxten min skog? Svaret förvånar nog många: nästan ingenting. Så länge du sköter dina föryngringar någorlunda, så finns det inte så mycket mer du kan göra. Okey, det finns ett undantag, men det tar vi på slutet.

I den etablerade skogen … Runt 95 procent av den svenska skogsarealen består av etablerad skog, alltså skog som passerat sista tidpunkt för hjälpplantering. På hela denna jätteareal kan du som skogsägare bara öka tillväxten ytterst marginellt. Du kan underhålla några gamla diken om du har fuktiga marker, och du kan kvävegödsla. Men sett i ett större perspektiv ger gödsling bara marginella extravolymer. Om ett bestånd på ett hektar på hundra år producerar 600 kubikmeter, så kan du med två gödslingar få fram ytterligare maximalt 40 kubikmeter. Det är sex procent. Och i många skogar är kvävegödsling överhuvudtaget inget alternativ – markerna är för magra eller för bördiga – eller också ligger skogen i ett område med högt nedfall av kväve från luften.

Allt annat du gör i den etablerade skogen kan bara sänka tillväxten. Röjning sänker tillväxten, gallring likaså (sedan kan det ofta vara ekonomiskt lönsamt att röja och gallra, men det är en annan sak, nu pratar vi volymproduktion).

Ungskogsgödsling en ickefråga Det finns ett verktyg till som man pratar en del om i dag. Det är att gödsla skogen upprepade gånger när den är ung. Det finns några få, mycket imponerande försöksresultat, det är utifrån dem som forskarna tror att tillväxten kan öka med osannolika 350 procent i delar av Sverige. Men det finns också massor med frågetecken. Håller produktion i sig? Lönar det sig? Och vad händer med miljön när man vräker ut tonvis med kvävegödsel? Dessutom skulle myndigheterna säkerligen säga nej, om du frågade om lov. Så det är i dag inget reellt alternativ.

På hygget Nej, det är bara ute på det kala hygget som du kan göra en insats för att öka skogsproduktionen. Men även här är dina reella möjligheter begränsade – förutsatt att du redan har som rutin att markbereda och plantera. För med en bra markberedning, duktiga plantörer som vet var de ska sätta plantorna och bra plantor med ett bra insektsskydd så ska du ha rejäl otur om din föryngring inte klarar skogsvårdslagens minimikrav – du ska inte ens behöva ta hjälp av ”livlinan” självsådda björkplantor.

Och klarar du skogsvårdslagens minimigräns, om än bara nätt och jämnt, så har du i princip 90 procent av den möjliga framtida volymproduktionen i hamn. Ja, är dina plantor tillräckligt jämnt spridda över hygget, så kan du gå långt under skogsvårdslagen. Skogsvärden visade för något år sedan hur man med en så kallad glesplanering med 800 plantor per hektar bara förlorade 40 – 50 kubikmeter totalt under omloppstiden. För tillväxten i en sluten skog är i princip konstant vid en given ålder. Med en gles planering tar det längre tid för skogen att sluta sig – det är bara den tillväxten vi förlorar.

Naturligtvis gäller också motsatsen. Ett tätare planteringsförband, säg 3 000 per hektar i stället för 2 500, ger förvisso lite högre volymproduktion under omloppstiden, eftersom skogen sluter sig lite tidigare. Men det är inte mycket, det handlar bara om några få procent.

Skog som anläggs med små plantor tar också lite längre tid på sig innan den sluter sig, med större plantor kan du därför vinna några procent i volymproduktion.

Förädlade plantor – en ickefråga Produktionsforskarna använder nästan alltid genetiskt högförädlade plantor i sina optimistiska prognoser, ofta dyra sticklingar eller plantor från masskopierade elitfrön. De kan ha både 20 och 25 procent högre produktion än ”ortens proveniens”. Problemet är ”bara” att det inte finns några högförädlade elitplantor att köpa på marknaden i dag. Och det kommer inte att finnas de närmaste åren. Å andra sidan går det oftast inte att köpa ortens proveniens heller. Nej, som skogsägare kan du i dag på de allra flesta ställen i Sverige bara köpa en sorts plantor, oftast förädlade plantor från fröplantager. Det är bara de som finns på marknaden. Punkt slut. Du har alltså inget reellt val. Du kan inte välja något bättre – och inte heller sämre. Okey, det finns några få undantag men de kan vi nästan bortse från här.

Gran på tallmark – också en ickefråga I produktionsforskarnas prognoser räknar man också med att tallen ska återta sin plats på tallmarkerna. Man ser med oro på att alltfler skogsägare i framförallt norra Sverige nu sätter gran på svaga marker. Det ger långsiktiga produktionsförluster – det vet man. Det är naturligtvis älgskadorna som styr mot gran. Men frågan är om du som liten skogsägare har något eget fritt val här – egentligen. Du kan inte påverka älgstammen – och med en given, hög älgstam är det dumdristigt att plantera tall. Hårt nedbetad tall ger betydligt lägre volymproduktion än obetad gran – om än på aldrig så fel mark.

Undantaget Så här långt är det alltså inte mycket du kan göra för att höja volymproduktionen på din fastighet. Men nu kommer vi till undantaget: valet av trädslag. I norra Sverige kan du välja contorta. Den är oslagbar – forskarna bedömer att den växer 35 till 40 procent bättre än vanlig tall på rätt mark. Den klarar dessutom älgen. Och vi börjar få en alltmer gedigen erfarenhet – risken för oväntade bakslag minskar för vart år som contortan växer till sig runtom i norra Sverige. Sedan är det en annan sak om du verkligen vill ha en tät ”vägg” med contorta i din skog. Men nu pratar vi volymproduktion.

I övriga delar av landet finns det ingen lika självklar quick fix. I norrländska höglägen finns det försök med ett antal nordamerikanska trädslag som har gått bra, men det är osannolikt att Skogsstyrelsen skulle godkänna dem i praktisk plantering. Dessutom är det svårt att få tag på plantor, så de är inget reellt alternativ för dig.

I södra Sverige kan du satsa på hybridasp. Den växer otroligt bra, men trots att den odlats i snart 60 år i Sverige, så har den hittills bara varit en nischgröda. En gissning är att det förblir så. För hybridasp är dyr att plantera och, vilket kanske är den största nackdelen, den kräver ett rejält stängsel mot älg. Stängslet måste dessutom vara intakt under större delen av omloppstiden.

I sydvästra Sverige kan du möjligen prova sitkagran. Den växer ännu bättre än vanlig gran på nederbördsrika marker, men den är ett ganska oprövat kort – det är tveksamt om man i dag ska satsa på sitka i stor skala. Samma gäller för lärk – som förvisso är ett intressant trädslag att odla i liten skala för den riktigt intresserade…

Slutsats Ska du kraftsamla för att öka din skogsproduktion finns det inga genvägar. Det är det gamla vanliga som gäller: använd självföryngring enbart på de självklara markerna, plantera resten. Markbered på bästa sätt. Köp bra plantor. Använd väl utbildade plantörer. Och så krydda med contorta om du får och vill och törs för grannarna. Resten är marginellt!

Men nu kommer det tråkiga: Hur ambitiös du än är, så kommer tillväxten bara öka långsamt i din skog. Det beror på att det bara är en liten, liten del du föryngrar varje år. Och det är som vi sett bara föryngringen du kan påverka. Så är det bara, skogen är ett trögt system – på gott och ont.